Denna rapport är uppdelad i två delar. Den första delen undersöker, med data från drygt 16 000 lastbilar, om Scanias Grönt Kort-avtal minskar risken att få föreläggande vid besiktning. Utifrån dessa data undersöks även vilken typ av bilar som har Grönt Kort-avtal. Regressionsanalys görs med hjälp av logitmodeller. Resultatet tyder på att Grönt Kort-avtalet minskar risken för föreläggande.

Denna uppsats behandlar underårigas möjligheter att ingå avtal, konsekvenserna av att de ingått avtal samt vad som gäller för företag som marknadsför sig mot underåriga. I uppsatsen görs en granskning av praxis, doktrin förarbeten samt lagtext för att utreda dessa frågor. Enligt föräldrabalken 9:1 är personer under 18 år omyndiga och saknar full rättshandlingsförmåga. Omyndigas begränsade rättshandlingsförmåga kan utökas genom samtycke från förmyndare. Detta samtycke ger omyndiga möjlighet att ingå avtal utan förmyndarens närvaro.

Uppsatsen analyserar hur återförsäljning på Internet hanteras under EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal bl.a. i ljuset av EU-domstolens avgörande i Mål C-439/09 Pierre Fabre. Med EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal åsyftas artikel 101 Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt, Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden och Kommissionens Riktlinjer om Vertikala Begränsningar (2010/C 130/01). Fokus ligger på att utreda om den balans som reglerna speglar mellan olika intressen är välavvägd och hur reglerna bemöter de utmaningar som Internetförsäljning medför..

Syftet med uppsatsen är att diskutera om EU kan, vid ingående av bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundläggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frågeställningen på det aktuella problemet eftersträvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen är även att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz.De frågeställningar som ska utredas för att uppnå syftet med uppsatsen är således; kan EU agera i strid med en av de fundamentala värdegrunderna som EU-samarbetet bygger på, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje länder? Vilken intresseavvägning står EU inför angående den gällande situationen i Schweiz, och vilket är det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?.

Detta arbete handlar om hur blivande sjöbefäls inställning till att arbeta under norskt avtal, IT-avtal och utländskt nettolöneavtal påverkades av hur resultatet av sjukersättning pensionsförmåner och föräldrapenning blir vid respektive avtal.Bakgrundsinformation samlades in från om de olika avtalen och därefter genomfördes intervjuer med blivande sjöbefäl som delgavs informationen och sedan fick svara på hur deras inställning påverkades.Utmärkande resultat är att den bästa ekonomiska förmånen påverkar inställningen mest positivt. Sjukersättning och pension påverkade inställningen mest eftersom det kan bli aktuellt när som helst (sjukersättning) och rör sig om stora belopp långt fram i tiden (pension). Föräldraförsäkringen påverkade inställningen mindre eftersom det är lättare att planera för och gäller en begränsad tid. Att vissa anser det vara en fördel att få bestämma själv över om och hur pensionsförsäkringen är uppbyggd medan vissa anser det vara en trygghet att staten sköter detta..

Det föreligger fem dokument i uppsatsen. Dessa är krediten, säkerhetsbilagan, avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkännande av överlåtelsen av arrenderätten. Det är dock oklart hur dessa förhåller sig till varandra då de verkar för olika saker trots att de är upprättade i ett nära funktionellt och tidsmässigt sam-band. Syftets första del är att utreda hur avtalen ska bedömas, om de tillsammans ska ses som ett och samma avtal genom sammanflätning eller om de ska bedömas isole-rade från varandra då varje avtal kan utgöra sin egen kosmos. Sammanflätningen mel-lan tre avtal, ?Avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkän-nande av överlåtelsen av arrenderätten? ansågs vara så stark av olika anledningar att det inte skulle bedömas isolerade från varandra utan de utgör tillsammans ett avtal.

Att företag skyddar sin verksamhet med hjälp av olika försäkringslösningar är idag vanligt. Syftet med försäkringen är att inbringa en trygghet för försäkringstagaren mot oönskade händelser. Följden blir att försäkringen är viktig ur ett socialt och samhällsekonomiskt perspektiv, särskilt då en inträffad skada kan innebära stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall där försäkringstagaren nekas ersättning. Anledningen kan vara att försäkringsgivaren tolkar försäkringsavtalet till försäkringstagarens nackdel.

De lagar som i Sverige reglerar avtal är till stor del dispositiva. Detta innebär att parterna själva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehålla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande använder sig många bolag av standardavtal. Det finns flera olika former av standardavtal och bland dessa former finns den typ av standardkontrakt som närmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag används vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar är det den svagare parten som måste förhålla sig till den starkare partens avtal.Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgå från motpartens avtal i jämfört med att utgå från det egna avtalet.Uppsatsen har funnit att den påverkan valet av avtal har ger olika stor påverkan beroende på vad som eftersträvas.

En person under 18 år klassificeras som underårig och saknar rättshandlingsförmåga. För att en underårig ska kunna ingå avtal krävs att denne har förmyndarens samtycke. Förmyndarens samtycke kan ges endera uttryckligen eller tyst. Det tysta samtycket innebär att förmyndaren ger den underåriges medkontrahent anledning att presumera att samtycke föreligger. Ett presumerat samtycke anses föreligga om förmyndaren gett den underårige möjligheten att disponera över pengar. Konsumentverket och ARN är av uppfattningen att den underåriges medkontrahent aldrig kan presumera ett samtycke när avtal ingås av underårig på Internet.

Doktoranders situation i forskarutbildningen har till stor del konstaterats vara otillfredsställande. Till detta finns det flera anledningar men en viktig punkt är den rättssosäkra situation som doktoranden befinner sig i. Många doktorander känner en ovisshet vad som kommer att krävas av dem i utbildningen. Detta gäller till viss del även handledaren som känner en ovisshet om vad som kan krävas av doktoranden. Det har i högskoleförordningen vidtagits åtgärder för att stärka doktorandernas rättssäkerhet genom ökad reglering .

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att titta på metoderna för avtalstolkning och se i vad mån de skiljer sig åt mellan kommersiella och icke kommersiella avtal. Jag kan nu konstatera att det finns många olika sätt att tolka avtal på men utgångspunkten är alltid en gemensam partsavsikt som i båda förhållandena är svår att finna, och som nästa steg en tolkning baserad på lydelsen. Utöver dessa finns en rad principer som tas upp i arbetet som också har betydelse för tolkningen i och med att ett avtal alltid skall tolkas i sin helhet. Skillnaderna mellan kommersiella och icke kommersiella förhållanden är betydande och en av de klaraste skillnaderna är kravet på tydlighet och information som ökar i och med snedvridna förhållanden. Detta och mycket mer behandlas i arbetet..

Bakgrund:Någonting som blir allt vanligare inom musikbranschen i relationen mellanbolag och artist är så kallade 360-avtal, vilket innebär ett heltäckande avtal.Teoriböckerna säger att i ett 360-avtal ska allting från inspelning, mixning och master, tillmarknadsföring och distribuering till hela livesidan komma från en och samma aktör.Även om böckerna talar mycket om det här samt att det idag är ett vardagligt utryck förmusikbranschen är det extremt ovanligt att sådana här avtal förekommer. Istället sägerbolagen att de har 360-avtal trotts att de inte erbjuder samtliga sidor. Varför kallar de sigdå 360-avtal? Vad är det som skiljer definitionen i praktiken från teorin?Syfte:Syftet med uppsatsen är kunna definiera 360-avtal på ett tydligare sätt visa fördelarnackdelar som kommer av avtalet Syftet är även att redogöra för liknelser mellan 360-avtalens fördelar och nackdelar med de traditionella skivkontrakt där skivförsäljningen ärden enda intäktskällan. Detta för att försöka få en bättre förståelse kring valet att använda360-avtal.Metod:Att genom en kvalitativ metod med induktiv ansats genomföra en explorativstudie.

Arbetet har analyserat hur skadestånd kan tillföras utifrån argumentation kring avtal. Där avtalslagen inte kan reglera ansvar vid avtal tillämpas skadeståndslagen och annan speciallagstiftning. Speciellt då tredje part har intressen som ska tillgodoses av avtalet. Syftet med arbetet har varit att försöka besvara hur svensk kontraktsrätt har reglerat ansvaret mellan konsumenter och näringsidkare vid ren förmögenhetsskada när en person inte har varit bunden till avtal utan har tolkats in genom konstruktion av ett avtal. Arbetet har därför genomgått dels en kort komparativ analys utifrån olika rättsstater och deras argumentation vid ren förmögenhetsskada samt en teoriutvecklingsanalys av svensk rätt för att kunna besvara syftet.

Möjligheten att få en tvist prövad i domstol är en rättighet många ser som självklar. Vissa typer av tvister anses emellertid så främmande för rättsordningen att de inte förtjänar dess skydd. Hit hör fall av pactum turpe, det vill säga ett avtal vars innehåll står i strid med lag eller goda seder. Huruvida en talan grundad på ett sådant avtal skall avvisas av en domstol eller ej har varit denna uppsats syfte att utreda. I utländsk lagstiftning förekommer lagbestämmelser, enligt vilka avtal i strid med lag eller goda seder är ogiltiga.

Article 5.1 in the Brussels I-Regulation regulates special rules on jurisdiction for contractual disputes. The aims of this thesis are to determine the location as provided under Article 5.1 b), as the place of performance for the obligation in question. The focus of this thesis is the problems that occur when services, according to the contract, are to be performed in several Member States..